CANONISE EN

Statuta Convivii beati Canuti régis et martiris,

Wy gild brodrae innaen sanctae Kimts gildae som hœtig martir wor i Otthenso stath boendes: goras thet allae men viderlict nervaerende och kommende met thennaB nervaerende skreft : ath wor nadighœ herrae hong Eric hawœr ikkae al enistae i fyôn maBden om vael iwœr al Danmarks rigae sanctae Knuts gildae fast giort thaet statfestaet. Och stadaeligae styrhagt. Tel hwes stOrrae ymnestae och troscap. Hawer han taget allae fomaeunde gildes brodrae och gildsesken under sin serlèstes vem : saa ath hosomhelst worae brOdrae aller sOster vden lofflig sagh vraet gOr : och forsmar ath kommae tel baedring. Han scal ikkae vngaa kongelig hefnd. Forthi bedae wi och radae allae brOdrae och sOster fore thaeres eget gafn skyld. at the hawae segh madaeligae och hOveskligae i hwerien çtaet och gOrlae gemae gildens low och statuta. Sosom the velae vntgaa then thyngsel och pinae som haerae efter aerae screfnae i thennae nemaerende skra wcth hwaer brodae.

Thaettae aerae the low och statuta som forsynligae maen och beskedeligae worae forfaedra havae optaget och stadaeligae skulae holdes.

ART. 1. Om mandrap,

Om gildbroder ihiael slar sin gildbroder. Han scal bodae then dOdes arwynghe xl march penningae. och gildbrOdrae iij march. Och ther iwaer scal ham maelaes vth aff gildet meth eet ont naf n som aer nidingh. Om gildbroder slar noghen man i hiael som ikkae aer gild broder. Och brodrae aerae neruœrendes tha sculae thae hielpae hanom af lifs wodae. Om han aer naer hafaet. Tha sculae the skipae hanom bod och aarer. Och osae kar. Och eld. Och Oxae. Och siden voktae segh self sosom han kan.

* Oh GAHLB DANSK.B GlLDER OG DERBS UNDERGANG , AF P. KOFOD ANCBER.

(Disseriaiion de Kofod Anclier sur les ghildes, Copenhague, 4780, pièces jusiiflcatives.) H y avait en Daneniaik beaucoup de ghildes du roi Cauul, et la plupart étaient plus anciennes que sa Tanonisatiou; seulement, à celte époque, elles avaient changé de patron et pris le nom du nouveau saint.

Art. 2.

Om lian hest vederthorf. tha scïilae the folgaB hanom tel skowen. och ikksB i skowen. och skibae hanom M est een dagh och nat. iEa hawer han hanom lenger. Tha scal han giwae leiae af hanom efter brodraB thokœ. Om hesten hOrer noger broder tel. och han vorder foi^ derwet. tha scal then som hesten i verdae hadae giuae verd forae hanom om han haver ther aefnœ tel. Allers scnlae brôdrae betalae hanom. thok» ikke iwer ig march.

Art. 3. De fidejussione,

Om gildbroder vorder nod tel manslaet. Ok han vederthorff tak som kalles louen forae segh forae xl march. tha scnlae brOdrae vaerae tak forae hanom. Och han scal selff betalae ait om han haver aefnae thaer tel. Allers scnlae aellae brOdrae betalae ferae hanom. Mn flyr han forae raetslse och lader brodraenae i anger efter segh. Tha scnlae brôdrae lOse segh selvae som the best hunnae. Och han som rymdae bort scal maeles ut aff gildet meteetont nafn som siges niding.

Art. 4.

Om gildbroder orrder ihiel slaven aff then som ikke aer i gildet. Tha scnlae gildbrOdrae hielpae then dodes aruingae tel ath the muae fangae tak aff kin som hanom ihiel slo sosom aer forloven forae xl march. JEd. om han ikkae setter then louen forae segh. tha maa the^ vendes hanom tel lifs vodae.

Art. 5.

Om gildbroder aer naer och aey hielper sin gilbroder ther han ihiel slaas. Och vorder han iver vunnem met loulict vitnae. Tha scal han maeles af brodraescap met nidings nafn. Mn. huilken broder som vides forae sadon sagh och aer ikkae to brOdres vitnae ther tel. Tha scal han tagae faem gildbrOdrae tel segh och holdae thet met sin eed. Ath han ikkae vistae ther af. Och ey saa sin gildbroder vaerae staed i saadont anger. Aller och aengae lund kunnae hanom hielpae. Ma vorder han ther forae iver vunnen tha scal han maeles af broderscap. Och huilken som hielper alter trost«r i noger madae then som saa aer visd af gildet met nidings nafin. Aller then son sin gildbroder drap. Han scal bodae iij mark imoth allae brOdrae.

Art. 6. De recto judicio contra fratrem,

Om traetae vorder meUom brôdrae. Tha scal raet dômes them i mellom efter lou och statutae. Ochhosom raet dom ikkae gôr. Aller forsmar

raet dom som iver hanom aer giord. Han scal vaerae foniden brOdres hielp och raad. Saa lengae \e\ hau louUgae baBdiej* ^aads imoth sagsogeren och brOdrae. ^En ho som gaar i gildet. Och haver tel forn noger sag paa segh. Ther aeyaB ikkas brodrse at bevorâe segh met uden the vels. Mseden the sagse som risae mellcnn brOdrœ siden then aerae gangne i gîldaet aeyae gildbFôdras och seuls af rsetae of leggae som the

best kmms.

Art. 7. Dfi perct^s^ione çapiHs,

Ho som slaar sin gildbroder tel bloots i gîldes hus aller i gildes gaard met hammer. Oxae kep. aller met noger aunen thing huât som helst thet aer i hovet saa ath han meghet veder thorf lasges lœgœdom. tha scal ban bOdaexii march imoth hanom som saaret âk. Gildbrôdrse eet pund hunugh. Och alderman i march. Och ho som slar igen han scal bOdae thet samae vidœ om thet genslau 3sr stort och farlict.

Art. 8. De ingressu curiœ confratris cum armata manu.

Hosom gaar i sin gildbroders gard eller hus yeldaelegae met veriendae bond. Och slar hanon. hans husfruaB. hans bOrn. Aller noger af hans hion. Han scal bOdae vi march imoth hanom. gildbrodraB i march. Och olderman eén half march.

Art. 9, De accusacione.

Hosom kaerer sin gildbroder foraa heracap iimen lands aller uden. Han scal op rœtae hanom al sin scadae. Och ther iver bOdae imoth hanom iij march och eet halft pund hunugh imoth gildbrOdrae. -^En siger han nœy. Och vorder iver vunnem met ii brodres vitnae ther forae. orsagae segh met siettas hond.

Art. 10. De pecunia defraudata.

Hosom gaar i skip met simOvaerae. Aller i skou met stubaerOvaeraB. Och saa rOver sin gildbroder. Och vorder ther forae iver vunnen met senne iertegn. Han scalaltiid blivas niding. Och hans pennyngae scal almynnig tel dômes brôdrae. Mn om gildbroder gaar i sin gildbrodes gaard aller hus. Met then som œy gildbroder aer for. uden andrœ brOdres semthokae och kaller hanom tel stefnae aller thing. Och skehier hanom scade tel paa sin thing. Aller fester met eed. Han scal bodae veth hanom iij march. Och ter tel al scadon. GildbrOdrae een march. och olderman een half march.

ART. 11. De verbis itnportutUs,

Huilkensom thraeter veth sin gildbroder i gildet. Och saa fortomer hanom ath han kan ikkae havae fret i husœt. Och saa bort ganger. Yorder han ther fors felt. tha scal han bodae veth hanom vi march. gildbrOdrs een march. Och olderman een halff march. Och hosom kaller sin gildbroder thyOff trolOs. aller herienssOn. Aller ' draver hanom ihaarae. Aller vredaeligae slar met nsevs. Han scal bOdae veth hanom vi march. gilbrOdraB i march. och olderman enn halff march.

Art. 12. De sortihtAS mittendis,

Om gildbroder scal givaelou. tha sculae loder castes. Och paa huem loden faller. The seuls mannsligh stonde met hanom. Ma hosom ikhe konmier met hanèm af the som loden fulls paa. Och lader sin broder tabe heder aller pennyngae. Och vorder ther fors felt met to gildbrOdres vitnœ. Han scal bods iij march veth hanom. och al scaden. GilbrOdre eet haift pund hunugh. och alderman een half march. iEngsn maa vitnae uden han asr gildbroder. ikkœ scal och eet vitns hôres. Uden the vords tu vitnâe. Mœden to ments vitnae aer OCart. Nar brOdrs komms tel gild stefnae. Tha seuls the vsrs semty oc'i metlidends.

,: Art. 13.

iEngen maa fremiï)rs kaeraemol f5r sn hin annen fonger sndet sin tais. Hosom thet gOr. BOds een halff Ors veth alderman. Om alderman ikks kommer tel glid stefns fOriij sags srs bersts. Bôds veth gildbrOdrs een halff march. Huatsom vorder sut i mellom brôdrs thet scal sngen op drave igen. iEngen scal paa brOdres gildstefns sighe. Thu liuver. hosom thet sigher, bods een halff march. iEngen scal sends then man som ikks aer gildbroder til sin gildbroders bus. Alligevel ath the aers uden gildet. For uden brodres loff. Paa hans scads. Hosom thet gCr. BOde veth hanom vi march. Gildbrodrs een march. och alderman een halff march. Om gild stefns vorder ncfud. tha seuls ails komms. Och hosom ikks kommer. Han bOds ix skilings. Uden han baver loulict forfsl.

Art. 14. De causa pecunie.

Om noger maner gildbroder fors pennyngs. Och hin som fors sagen sr siger nsy. tha verys S9gh met thredis bond om hanom kraeves halff march eller myndrs. Om hanom krsvcs iver halff march. Och saa och in tel xl march. Tha scal hin som fors sageu verys segh mel sists bond. Och ikke flers.

i.Nll.'-

jjiiy

Mi 'l'.'

Art. 15. De verherato non coquerente.

Hosom vorder slaven. Och ikkœ kaerer thet forœ alderman och brOdraB. han scal bOdœ een march veth brOdrœ. Och enn halff marcb veth alderman. Siden heûiae om han yil. Allers môstae brOdraescap.

Art. 16.

[,;, Om gildbroder baer tel gildet oxœ. Suerd. aller annet vopn. Ath scadae noger broder met. Han scal bodae iij march veth allœ gildbrOdrœ.

Art. 17. De fratre naufragante,

Hosom flnder sln gildbroder i hafs nod. han scal tagas hanom 1 skip Och om thet aer nôttiiorft. Tha scal han ut castae eet pund af siit ^ts af sklpet. Och givœ hanom life hielp. Huilket then som i hafs nOd yor staed scal gialdae hin som hanom reddasdae nar han kommer heem. Omhan haver ther œfnae^tel. Allers sculœ allae gildbrodrae betalae forae hanom om thet aBn vorae iij marchs skyld. ,

Art. 18. De fratre captivo, .,

Hosom flnner sln gildbroder fongen aff heetnyngae. Han scalUae hanom aff sine penny ng» ath fri segh met. Och the pennyngœ ^oal hin som fanghen vor igen givae nar han kommer heem. om han haver aefnae ther tel. Allers sculae allae gild brOdrae gialdae forae hanom. om thet aen aer iij marchs skyld.

Art. 19. De pecunia amissa,

Hosom mister sinae pennyngae. Saa ath nOuae igen bliver een halff march. fDrstae gildet drikes. tha scal huer broder givae hanom efter sit eghet skOn.

Art. 20. De convivio faciendo,

Nar gildet scal vaerae tha sculae the brOdrae som tel naefnes af alderman antvorde them som stolbrOdrae aerae hunugh aller malt huam som the aeyae ther tel. Mu om thet forfares forae thaeres forsOmelsae thet scal vides them. Hosom vordae telnefndae ath gOre gildet the samae sculae goret. Allers huer aff them som tel aer nefnd scal bodae ii Ore soifs veth allae brOdrae forae thaeres forsOmelsae. uden han haver loulict forfal. The som tel aerae nefndae ath gOrae gildet orsages ath the thet ikkae gorae. forae siugdom. forae fatigdom ath han haver mOst sit gots. Och om han haver skipet sit gots och aer paa sin farcndae vaey. Aller i andrae maadae thés ligae.

3i2 PIÈCES JUSTIFICATIVES.

Art. 21. De recessu.

Nar gildet aer veder rééd. huilkœ brOdrae tha velgae afgaa. the seul» betalae halft scot. och pennyngae tel stuth. hosom thet îkks gOr han scal gaa for uden brodres hielp. ^En yll han alligaevel haye 01 met se^. tha scal hanom gives een kanns fuel.

Art. 22. De absencia congildarum.

Tel gilddet syse ails gil sesken ath komm forstae thet aer redae saa yel quinnae som maea ocb hosom ikkse hommer han scal|alligeyel givs fuit scot. och ther tel ix skilingœ om han them ikkae met viliae uthgiver. tha scal han nodes tel ath gialdae iij march. Bortœyœrendes broder orsages forae siugdom. och forae sterkae feydse.

Art. 23. De fraccione cerei,

Hosom bryder liuseth i gildet. Han scal bôde een half dr» pennyngae. Hosom bryder stol. Han scal kObae een annen. och giyae gildbrOdrae vj pennyngae. Om noger lader fallae kar af hond met drik. Bôdae een ôrae. Om kar falder af hond paa nogers herdae. BOdae ii orae. Hosom op kaster. Aller noget anuet vreent gOr. bodae iij march. Broder aller sOster som fprsmaarath gemae lou och sk^aa. bôdae ii skilingae. Och settes af gi'det ^n forae sin forligelsae scal han givae ii skilingae sôlfs. Hosom gOr vlyud i aldermants talae. Han scal bOdae vi • pennyngae. Hosom baver aerendae tel thing. Hanom sculae allae brodrae fôlyae. Hosom ikkae kommer bôdae i skiling sôlfs. Om han Yorder feld ther forae met vitnae. Allers scal han veriae segh enae met eed. Hosom sover i gildet. Och ther vorder thre sinuae rôt paa hans hoùet. Bôdae ix skilingae. Hosom utbaer kar for uden loff. bôdae eer ôrae pennyngae.

Art. 24. De ^rocuratoribus.

Om lius falder i gildet. Ther forae sculae gaerdemaen bôdae een Orae pennyngae. Om allae Uus utslôykkes i gildet. Ther forae sculae gerda&maen bôdae ix skilingae. Om gerdaemaen aerae allae uden gildes huset telsamen. Bôdae ther forae ix skilingae. Om dreck fates i gildes huset, gerdaemaen bôdae ther forae ix skilingae. Om brôdrae velae lengae sidae om aftennaen, tha aeyae gerdaemen ath thiaenae them. Om noger dyrues ath sidae efter allae tha sculae gerdaemen scttae forae hanom een span fùld met ôl. och eet Udet lius. och saa gangae tel seengs. -^n om the fôr bort gangae. Tha sculae the bodae ix skilinge.

Art. 2&. De in/irmitate.

Om noger broder vorder siug saa ath man Tenter hanom ikkae tel

lifs. och han veder thorf brOdraes hielp. Tba sciilae the yogœ iver hanom. to och to. saa lengae tel the see ath han fanger baedr$. ^En hliver han dOth. tha sculae allae folgae hans ligh tel kyrkae. Och ofrae forae hanom i messen hosom. thet forsOmer han scal bOdœ ix skilingœ.

AftT. 26. De fine conviviù

FOrstae gildet aer wnd tha sculae allae kommae tel kirken. Och ladaB holdae messae forae allae brOdres och saesters sialae som af aerae gangnae. Huer met sin pennyng. Hosom thet ikkae gOr. han scal bodae een ôrœ pennynge.

Art. 27. De coUoquio hahendo,

Om brOdres semtalae vorder nefnd forae noger stoor sagh. tha sculae allae brodrae samen kommae. Och hosom ikkae kommer. han scal gialdae ix skilinge.

Art. 28. De sompno.

Hosom sofner 1 gildes huset. Och glOmer ath gangae til husse ban scal bodae i half Orae soifs.

Art. 29. De combustione domus,

Om noger broders hus vorder brent. Aller han haver mist siit skip. Aller han vil forae i pelegrins reysae. Om han thet veder thorif. Tha scal hou havae iij pennynges samningh af huer.

Art. 80. De adventu fratris alieni,

Om noger frenmiet broder kommer ridendae aller gangendae och veder thorff hielpp. Han scal havae een orae pennynge af ait.

Art. 81. De mutilacione membri.

Oqi noger broder vorder lemae lestet. Och thraenger om hielp. Tha scal samnes tel hanom veth allae brodrae. Efter hans thrang. Sosom han vederthorf merae aller mynnae. Och efter aldermants och allae brôdres viliae.

Art. 82. De jure aldermanni,

Nar som adel gerd aer. tha scal alderman havae een half march pennynge forae sin umagae. Een skiling af huer then som gaar i gildet. oc}i gildet V skilinge. Item to gester saa lengae som fuld drik staar. Item af huer hedning een kannae (A. Item huer dag to kanner 01. een om moruenen. Och een annen om aftennen saa lengae som adelgerd

staar. Item scal han aldrae castae loth forae segh. Maeden lian scal staa forae brOdraenae huare som helst the hâve nôth torft.

Art. 33. De jure stolbrodrœ,

Stolbrodrae sculae vaerae to. Huer af them scal hâve to Orœ pennynge i huer adelgerd. Huer af them scal havœ een kannœ 01 huer dagh ther adelgerd staar. Och huer af them een gest huer dagh. Och af huer hednyng. Huer thaers en kannse 01. Och the shulse ikkae castœ loder forae segh uden i hôvae saghœ. Och the sculae hâve nOglas tel allae the stokkae som them aerae befalaedae .

Art. 34. De fornicacione.

Om noger gOr hoor met sin somae hroders husfru. Och ther aer noger broder SDm thet kan skellige bevisae met vitnaB ath han haver siet hanom anner sinnae gangae tel ochfra i thaelig synd. Tha scal han vises ut af gildet sosom een forvimnen man met nidings nafia.

Art. 35. De infamia,

Om nogher vorder beructet och ikkaa feld metvithnaB. han scal skasrae segh met xii maents eed af gildbrOdraenae , och blivae en gild man.

Art. 36.

Om nogher begriber nogher man enae met sin husfni. Och saa draeber Lanom for uden annen sembroders vithnae. at aenkkae gor. han scal bodae een Orae pennynge. Uden han haver ghen scal tenkae ath han drap sin broder forœ noghet haemaelict raad paa hans orsagœ. Tha scal han under ligae saa vel broders forsmaedelsae som gutshefnd. och blivae nidingh.

Art. 37.

Hosom voltager sin sornae broders husfru. aller doter, aller sôster. aller frenkaB. Han scal vises uth aff gildet om han vorder felt. met tu vithnae.

Art. 38. De vendicionihus.

Huilken sornae broder som selier sin gildbroder nogher thing rOrende aller vrorende. Aller noger boscap. och han bryder sinae ord efter kop ser giort. Han scal bOdae tu so meghet imoth hin ther kOptae som han sculde bOdae veth kongens ombutsman om han ikkae gildbroder vorae. och. thuennae sinne saa meghet veth alloe gildbrodrae som han sculdae bOde tel statsens raet.

Art. 39. De supplantatione que dicilur forkop.

Hosom gôr sin gildbroder forkOp paa kOp aller sali. Han scal forst

opraetœ hanum sin scadœ. Och bOdse een halff march veth allae gild-

brMrae. Om han vorder feld met to brOdres vitnae foras foraennde

forkop.

Art. 40.

Hosom ringer aller lader ringae foraemide gUdens clokkae sin broder

tel scadae. Huilket guth forbiudae. at han fanger ther scadae forae aller

paa sin eghen persones veghnae aller hans falk. aller paa siit gots.

Tha scal han fullaeligae opraetae hanom al sin scadae. Och bôdae veth

allae gildbrodrae eet pnnd hunugh. Allers vises af gildet met nidings

nafn. •

Art. 41.

Nar nogher gildbroder dOôr tha scal huer baerae sin pennyng som

kales ligscud. Telthethussom liget aer innaen, hosom thetloflict for-

fald . Hosom ikkae kommer then tiid liget baeres tel kirken fôr the

havae gangelh omkring thre gaarde met ligaet han scal bOdae een Orae.

hosom ikkae aer i messen met Uget. och then tid thet iordes. Mdœ een

Orae.

Art. 42.

Hosom beder sin gildbroder stefnae nogaer tel semtalae aller tel thing

paa sinae vegnae. Och han vil thet ikkae gôrae. Han scal bôdae een Ore

pennyngae.

Art. 43. De Vtera fraternitatis,

Hosom vil havae brOderscap breff. han scal givae olderman och stolbrOdrae iij gratae. Och fOrstae thet scal besegles tha scal han givae een tynnae Ol. Och bysens scrivaerae iij grotae forae brefifet. Huilket aengaen scal scrivae uden han. Och ikkae scal alderman havae makt ath besaeylae saa danae brefif uden stolbrOdrae sem thokae. och i thaeres naervaerelsae.

No 5.

statuts de la GmLDE DU ROI ERIC, MORT EN 1103, CANONISÉ